Personlighetsstörning

När en individs tanke- och beteendemönster är så avvikande att det innebär svåra sociala konsekvenser och lidande både för personen själv och omgivningen kan det vara frågan om en personlighetsstörning.

En udda och iögonfallande livsstil behöver dock inte signalera personlighetsstörning.

Det finns många olika typer av personlighetsstörningar. De mest kända är borderline, eller emotionellt instabil personlighetsstörning, och antisocial personlighetsstörning, populärt kallat psykopati. Vid borderline har personen svårt att hantera känslor och mellanmänskliga relationer. Självskadebeteende och självmordshandlingar är vanliga symptom.

Vid antisocial personlighetsstörning har individen en svag moralisk utveckling, och saknar respekt för sociala normer och andra människors rättigheter.

Personlighetsstörningar kan ha både biologiska och sociala orsaker, som en dysfunktionell uppväxtmiljö.

Med hjälp av sociala stödinsatser och kognitiv eller dialektisk beteendeterapi kan personerna i många fall må bättre och bli mer socialt anpassade. Medicinering förekommer i första hand när även andra psykiatriska diagnoser finns med i bilden.

Begreppet personlighetsstörning är omdiskuterat.

Nyttiga länkar:

Vårdguidens informationsntexter om emotionellt instabil personlighetsstörning (IPS, borderline personlighetsstörning, BPD)

Uppsala läns landstings text om vad en personlighetsstörning är och vad man kan göra

SBU:s text om dialektisk terapibehandling vid borderline.